onsdag 17 februari 2016

Soppa(med)torsk kul va hahaha

Man tager vad man haver sa tydligen inte alls Cajsa Warg (om hon nu ens kallades Cajsa) men det var precis vad jag var tvungen att göra idag. Eller tvungen och tvungen, men jag orkade fan inte åka och handla.

Ingredienser:
5 potatisar
2 morötter
1 gul lök
1 buljongtärning (jag hade grönsaks-, du kan ta fisk- om du har)
3 msk tomatpuré
5 dl vatten
400 g fryst och sen tinad torskfilé
1 dl vispgrädde
1/2 tsk salt
1 krm vitpeppar eller mindre
1 msk Franska örter (färdig örtblandning med rosmarin, mejram, persilja, timjan, kyndel, oregano, basilika, dragon)
25 g smör att fräsa i

Gör så här:
Skala potatis och morötter. Titta en av potatisarna liknar ett hjärta halledussenemejendå!
Skala löken och ta bort det satans halvruttna lagret som gömde sig under det yttersta lagret.
Skär potatis och morötter i småbitar, löken i halvstrimlor (alltså, halvera lökfan, skiva).
Skär fisken i bitar. Så jävla räsigt att skära rå fisk... uägh. Den här hade legat framme sen mitt på dan, så den var nästan helt tinad. Lättare att skära om den inte är helt tinad, men vem fan orkar räkna ut en exakt formel för tining av fisk.
Hetta upp en gryta och lägg i en klick smör. Tips är att inte, som jag gjorde, hålla smörpaketet i handen och använda papperet och handen som skärbräda för nog fan lyckades jag paja papperet när kniven plötsligt gick igenom smöret, och självklart for smörklicken ner på golvet.
Fräs lök, potatis och morötter i smöret. Inte fan vet jag varför man ska fräsa det för, kanske blir det bättre yta på de färdiga bitarna, eller så smakar det godare eller så är det nån jävla fin gammal ursvensk tradition, vad vet jag.
Häll i tomatpuré, vatten, buljongtärning, salt, vitpeppar och nästan hälften av örtkryddorna. När man tappar en tub tomatpuré kan jag upplysa om att den alltid far med hörnet först rätt ner i foten, samt att det gör jävligt ont.
Se till att buljongtärningsjäveln löser upp sig ordentligt, annars får du gå lös på den med trägaffeln. Lägg i fisken.
Koka upp, sänk sen värmen till medelvärme (6/12 hade jag) och lägg på lock. Låt skiten koka i 15-20 minuter eller nåt. Jag har faktiskt ingen aning. Jag tog en dusch under tiden och kom inte ihåg att kolla vare sig klocka eller ställa nån timer. Hursomhelst var potatis och morötter mjuka och fisken genomkokt när jag var klar.
Häll i grädde och resten av örterna, rör om och låt allt bli varmt. Ät.
Smakfaktor: 3 - Torsk är rätt äckligt, men "såsen" som minstingen kallar det var god. Det trodde jag nästan inte.
Hatfaktor: 3 - Mest för att jag är så jävla sullig och tappar grejer hela tiden, men också för att jag borde ha köpt torsk istället för sej. Men är det extrapris så är det.

tisdag 9 februari 2016

Veggdräggkikärtsgryta

Ring MUF, jag lagade kikärtsgryta med ris en dag och serverade mina barn, och insåg att den var fucking VEGANSK!!

Ingredienser:
1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
2 paket eller burkar eller vafan du nu har färdiga kikärter (var ett tag sen jag lagade så jag minns fan inte om det var 389,4 gram eller 493,7...)
1 msk röd currypasta (eller mer om du har tunga av stål)
Citron- eller limejuice (ska väl vara lime om man ska vara riktigt superasiatisk, öh, men jag hade nog bara citron)
1 burk kokosmjölk (här var det Santa Marias UTOMORDENTLIGT exakta 400 ml-burk, som i och för sig innehåller nåt satans E-nummer och jox)
1... halv? påse färsk bladspenat
Några krm salt kanske
Solrosolja till stekning (eller rapsolja, eller olivolja, eller fucking majsolja eller vad för olja du nu har)
Basmatiris

Gör så här:
Hacka lök, finhacka vitlök.
Fräs lök och currypasta i lite olja. (Det är en oval gjutjärnsgryta på bilden, ser helt fucked up ut på bild tydligen).
Börja under tiden koka riset (jag brukar skölja basmatiriset först, och har provat fräsa det i olja innan jag häller på vatten och kokar som vanligt, blir mindre kladdigt i alla fall även om jag inte vet om det blir så jävla mycket smakrikare som det påstås på påsen (haha säg det där snabbt om du kan)). Kläm ut nån matsked saft från citron eller lime i grytan
Häll i kokosmjölk, koka upp och låt koka på medelvärme i... jag vet fan inte, tills löken är mjuk typ, och riset är nästan färdigt eller nåt.

Häll av och skölj kikärterna, ha i grytan.
Vräk i så mycket bladspenat du nu vill ha. Låt det bli varmt på eftervärme eller nåt, eller värma i mikron om du fick vänta på riset...
Sen är det bara att äta då. Det bästa med helvegetariskt är att man slipper noja över kött som inte är riktigt tillagat, och som en direkt följd av detta också slipper käka snustorrt kött.

Smakfaktor: 4 - Kött e gött å veg e drägg sa de på gymnasiet. Men det här är fan gott på riktigt.
Hatfaktor: 2 - Lång tid mellan fototillfälle och nedtecknande, antar att jag tappade nån lökbit på golvet och välte ut silen med kikärter i vasken men på det hela taget var det nog inte så farligt.

söndag 7 februari 2016

Pastasås med linser - nej kidneybönor - AMENVAFAN linsgryta då

Alltså jag hade tänkt göra en pastasås med lök och krossade tomater som bas och sen ha i linser, men inte fan fanns det några linser i matkällarn, så jag tog upp en burk kidneybönor istället, sen fanns det inga krossade tomater HELLER men när jag letade i skafferiet efter krossade tomater så hittade jag de förbannade linserna ändå, så då blev det nån sorts jävla linsgryta istället.

Ingredienser:
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 morötter
Några msk olivolja till fräsning
1 dl tomatpuré (eller nåt, tre rejäla sprut och fan ta den som drar nåt "lustigt" jävla kukskämt nu)
3 dl vatten
1 msk grillkrydda (egenblandad, har inte en jävla aning om vad som är i för det har jag förstås inte uppskrivet nånstans, sök på nätet och ta nåt du gillar eller köp nån färdig)
2 pkt á 380 g linser (380! TREHUNDRAÅTTIO!! jag blir vansinnig)
Pasta i nån rimlig mängd

Gör så här:
Hacka lök, finhacka vitlök, riv morötter grovt (jag skalade dem inte, är ju så apnyttigt med skal sägs det).
 Alltså, varenda jävla gång...!
Hetta upp olja i en kastrull och häll i lök och morötter. Inse att kastrulljäveln är på tok för liten.
Slit fram storgrytan, häll över allt i, sätt på plattan och svär över att det inte börjar fräsa snart. Koka upp pastavatten i vattenkokare så är du jävligt miljösmart.

Fräs lök och morötter i oljan tills löken börjar bli lite lagom genomskinlig. SPRUTA i TRE REJÄLA SPRUT tomatpuré, häll i 3 dl vatten och rör om. Be till högre makter att pastavattnet är färdigkokat samtidigt som lök- och morotsblandningen är färdigfräst så du kan hälla i pastan då och låta allt koka samtidigt.
I med grillkryddan och koka upp, låt sen koka på medelvärme under lock i tio minuter eller tills pastan är klar, inte så jävla noga. Lockhelvetet till grytan var förstås i diskmaskinen, men tro på fan om inte glaslocket till stekpannan som för längesen förpassats till de sälla skrotupplagens vidder passade tillräckligt bra för att inte åka i golvet om man blåste på det. OCH VARFÖR ÄR BILDEN SÅ SUDDIG DÅ jo för att mina händer skakar så inihelvete när jag är hungrig.

Sätt dig på golvet och begrunda livet ur en annorlunda synvinkel.
Man kan då alltid koka för mycket pasta...
Häll av och skölj av linsern, i med dem i grytan och rör om.
Häll av pastan och rör i en klick smör.
Låt grytan/såsen stå på avstängd platta tills det blir varmt. Ät, och njut om du nu är sån.
Smakfaktor: 4 - Lite för starkt för min klena tunga, men annars riktigt najs.
Hatfaktor: 4 - Helvete vad drygt det är när man måste anpassa sig efter verkligheten. Och varför är alla skärbrädor för små, oavsett hur stora de är??

torsdag 4 februari 2016

Svenskvänlig moussaka

Moussaka är ett grekiskt påfund och innehåller vanligen aubergine. Jag avskyr som sagt mat som måste lagas två gånger, och att steka aubergine för att göra moussaka tar fyrtiotusenmiljarder år. Så skit i aubergine och gör svenskvänlig moussaka på potatis istället. Eller bönor. Eller både och.

Sätt ugnen på 250 grader, lite lägre med varmluftsugn.

Ingredienser:
500 g ekologisk hönsfärs (receptet jag utgick från baserade sig på 400 g köttfärs så redan här började det barka åt helvete)
1 större och 1 mindre gul lök (jävla ekolökar att variera i storlek)
2 vitlöksklyftor
2 st paket krossade tomater á 390 g (390 gram?? Vem fan kom på att det skulle vara 390 g i en matförpackning? Burkarna innehåller 400 g, Icas ekopaket innehåller fucking 500 g men Garant ska vara så jääävla speciella och ha trehundrafuckingnittio gram. Dra åt helvete. I utgångsreceptet stod "1 pkt". Kunde alltså vara allt mellan 390 och 500 gram. Jävla nötter.)
2 msk tomatpuré
1-2 krm svartpeppar
1 tsk salt eller nåt
6 halvsmå kokta kalla potatisar (och med halvsmå menar jag typ 6 cm långa...? whatever, det blir nog bra ska du se, herregud...)
1 pkt färdiga kidneybönor på TREHUNDRANITTIO (390) JÄVLA GRAM
2 dl riven ost (jag körde på färdigriven gratängost eftersom vår nuvarande hushållsost är ett jävla måndagsexemplar som inte går att riva)
2 dl vispgrädde
0,5 dl mjölk
Smör till stekning
Första lagningen - hönsfärssåsen:
Hacka lök, finhacka vitlök. Bryn lök och hönsfärs (det går bra att tina fryst färs i grytan eller pannan även om det är förrebannat drygt). När färsen är brynt (det vill säga grå lol) har du i krossade tomater tomatpure, salt och peppar, rör om och koka upp. Låt koka under lock på medelvärme i 10 minuter typ.

Under tiden det kokar:
Skala kalla äckliga potatisar och bli sådär äckligt potatiskletig, skiva dem i 0,5-1 cm tjocka skivor. Häll av spadet från bönorna och skölj dem ordentligt. Blanda mjölk med riven ost.
Andra lagningen:
Bred ut ett lager köttfärssås i botten av smord form (den här är som ett A4 till ytan). Lägg på ett lager potatis/bönor/både och, (jag kunde tamejfan ta exakt halva potatismängden och halva bönmängden HAHA WIN), på med ytterligare ett lager köttfärssås, resten av potatis/bönor/både och, resten av köttfärssåsen.
Till sist häller du på ostmjölken. Om du inte är typ ärkemagiker så kommer osten garanterat lägga sig i cirka tre stora klumpar istället för att vackert fördela sig jämt över ytan. Då får du idka tvång.
Sen är det skjuts in i mitten av ugnen i 20 minuter. Enligt utgångsreceptet. Den här jävla moussakan började bli väldans brynt på toppen redan efter 5 minuter, så jag drog ner värmen till 200 grader och hoppades på det bästa. Det funkade.
Smakfaktor: 5 för det vart svingott.
Hatfaktor: 3 för det var nog inte så mycket mer än osten och osynken mellan tid och gradantal som retade upp mig.

tisdag 2 februari 2016

Vegosaurisk lasagne

Jag hatar mat som måste lagas två gånger. Som lasagne. Och ändå så gör jag ibland den här lasagnen för att den är så äckligt nyttig och smakar så gott.

Sätt ugnen på 225 grader, varmluftsugn 200 grader. Ta fram en grytjävel.

Ingredienser:
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 paket krossade tomater (den här gången Garants ekologiska, 390 g eller nåt sånt jävla dumt, vafan hände med internationell standard på 400 g??)
500 g cottage cheese (Keso är ett varumärke fuck you very much)
200 g fryst bladspenat eller typ lika mycket färsk då
Minst 2 dl riven ost, helst fyra gånger så mycket, jag hade typ lika delar hushållsost och parmesanost
1 grönsaksbuljongtärning
1 msk paprikapulver
1-2 krm grovmalen svartpeppar
0,5 tsk chilipeppar
Nåt krm salt då för helvete
9 lasagneplattor
Ett gäng msk olivolja till stekning och att ha i botten av formen

 
Första lagningen - såsen
Finhacka lök och tokfinhacka vitlök. Svär och förbanna dina svidande rinnande ögon. Fräs i olja på ganska hög värme tills det börjar bli genomskinligt.
Häll i krossade tomater, buljongtärning och kryddor. Ägna fucking fem minuter att bända upp det förbannade hålade innerlocket på paprikapulverburken med kniv så att du kan mäta upp den där jävla matskeden. Koka upp, lägg på lock och låt koka på medelvärme i kanske 10 minuter så det blir lagom gojsigt.

Tjoffla i spenat, som du förstås har glömt att tina men det skiter du fullständigt i och låter den varma såsen göra jobbet.

Klatta i keso.
Rör om tills det är varmt och blandat.

Andra lagningen - själva lasagnen
Smörj en ugnsform med olja (inte fan vet jag hur stor form, min har kanske innermått som ett A4 eller så). Smeta ut ett tunt lager sås längst ner. Lägg på ett lager lasagneplattor. Förmodligen är plattjävlarna inte heller måttstandardiserade utan måste brytas isär, och då kan du ge dig fan på att de går av i halvmånar istället för rätvinkliga rektanglar.
Glujsa på ett lager till sås, ett lager plattor, ett lager sås igen, ett lager plattor och så ett lager sås på toppen. Tre lager plattor och fyra lager sås alltså. Sen har du riven ost på toppen. Min jävla hushållsost är nåt måndagsexemplar som mer har konsistensen av brieost, så när jag skulle riva den blev det snarare nån sorts spaghettiost än just riven ost. SKITOST!!
Sen räckte det inte med de kanske två decilitrarna ost jag hade rivit så jag fick riva mer. Hatar att riva ost. Så jävla drygt och hålla den satans osten. Hushållsosten alltså, den är stor och rund och mjuk och tamejfan inte gjord för att rivas över huvud taget. Kunde ju ha skurit av en bit men orka då.

Ställ in i mitten av ugnen i 10 minuter, så den blir lagomt gyllenbrun på toppen. Ta ut. Ät. Akta så du inte bränner tungan av dig.
Smakfaktor: 4 för jag har lagt till lite kryddor sen sist jag lagade den här så nu smakar den ju till och med nånting.
Hatfaktor: 4 mest tack vare den satans osten och paprikalocket.

onsdag 4 mars 2015

Nån jävla latmanspastasåsochkyckling

Hade nån sorts idé om ljuvlig pasta med kyckling och krämig sås med sweet chili och i vanlig ordning får man ju ta det som blir eftersom åtminstone inte jag har smakförstärkare E666 och emulgeringsmedel E1337 i kryddlådan. Sen är det fan en evighet sen jag gjorde rätten i fråga, så receptet får bli på nån utsliten höft.


4 portioner
Ugn: 200 grader

Ingredienser:
4 kycklingfiléer, typ färska (frysta har massa vatten och sockersaltlösning och skit i/på sig)
50 g smör
0,5 dl soja

4 portioner pasta, typ krumelurer eller bandpasta, ingen vanlig sketen spaghetti
2 dl créme fraiche
0,5 dl sweet chilisås
0,5 dl tomatpuré
Salt efter behag (eller kanske 0,5 tsk)

Lättkokt brysselkål och/eller broccoli till servering (ingen mängd anges, går att käka kallt dagen efter, men säg en näve var då, så nu fick ni mängd ändå era tjatmostrar). Råa ingredienser kokas kanske 5 minuter (?) i lättsaltat vatten eller lite längre kastrull med ånginsats, frysta enligt förpackning. INTE. Jag brukar ha i frysta i en skål, skvätta i lite vatten om det behövs (på halvtömd påse brukar det alltid vara massa fryst kondens, funkar skitbra), och kör i mikron ett par tre minuter, rör om, låt stå så det blir jämnvarmt.

Först kycklingen
Smält smöret och blanda med sojan, pensla på kycklingfiléerna som du innan har lagt i en ugnsfast form, smord eller inte beroende på hur stor risk du tror att skiten bränner fast (bränt lär det bli i alla fall, nånstans).

Ställ ni kycklingen i ugnen, mitten kanske om du inte har varmluftsugn för då spelar det tamejfan ingen roll, och låt den vara där i... ja hur lång tid som nu behövs. Stora jävla filér lite längre, små fanskap lite kortare men jag brukar ställa timern på typ 20 min och sen skär jag itu en av filéerna (jävlahelvete vad drygt att skriva den där fjutten ovanför e:et hela tiden!!) och är den arma filén rå så får den stå i tio minuter till. Använd en stektermomenter om du är rädd för bakterier, 70 grader längst in ska köttet vara för att du ska slippa salmonella och skit (pun intended).

Under tiden
Koka upp vatten till pastan, antingen du följer paketets instruktioner eller inte. Här får du faktiskt klara dig själv, för jag kokar alltid knappt 2,5 liter vatten i 3 liters-kastrull för jag orkar inte hålla på med stora kastruller, och har i pasta så det når hälften av kastrullen kanske? Och så brukar jag vänta tills det verkligen bubblar och kokar för fullt innan jag drar igång timern enligt koktid på förpackningen för annars är pastan halvrå inuti ändå när den ska vara klar.

OCH SÅ SÅSEN som typ är att ha i créme fraiche och sweet chilisås och tomatpuré och lite salt i en kastrull, dra på plattan på nästan fullt och sen röra ihop ordentligt, och röra lite då och då tills det har kokat upp och kokat några minuter. Anledningen att jag kokar créme fraiche och inte bara gojsar ner det i pastan är för att det inte blir lika mycket surfis av kokt créme fraiche. Oj, är du kräsmagad, ja då har du fan kommit till fel blogg.

Smakfaktor: 4 för det blev faktiskt jävligt gott med såsen.
Hatfaktor: 2 för även om kyckling brukar bli antingen för rosa eller för torr när jag lagar den så vart den fan perfekt saftig den här gången.